Hova socken i Finnboken

Hova är en gammal offer- och marknadsplats med tusenåriga anor. Offerplatsens läge var säkert väl valt vid det vattendrag där resan över den farliga Tiveden började eller slutade på vägen till eller från svearnas rike. Orten blev på så sätt länk och brygga mellan Svea- och Götaland i området. Bodarna vid själva gränsen var under medeltid enbart ett kloster med taverna och en någorlunda fredad rastplats under resans gång över Tis skog. Flera tusen år gamla stenyxor och pilspetsar samt gravar från bronsåldern visar när människan kom till bygden. Vattenvägarna Skagern, Unden och Hovaån var viktiga leder för denna första invandring. Slaget vid Hova mellan Valdemar och hans bröder ägde rum 1275. Därmed tog Hova plats i de historiska dokumenten. Tilldragelsen har nu i 15 år firats genom Hova riddarvecka. När Hova kyrka byggdes är ovisst. Det torde dock ha skett i anslutning till sekelskiftet år 1300. Kyrkan blev efter 1671 försett med tillbyggt torn. I samband med ett blixtnedslag i detta år 1723 rasade tornet samt kyrkans västra gavel varvid 15 personer dödades. En byggnadsmässig relik finns kvar i socknen. Denna utgörs av Stavestugan i Åsebol från tidigt 1600-tal. Insatser krävs dock, för att bevara denna för kommande generationer.