Beateberg i landskapet Västergötland

Beatebergs socken ingick i Vadsbo härad, ingår sedan 1971 i Töreboda kommun.
     Tätort kyrkbyn Beateberg med sockenkyrkan Beatebergs kyrka. Större gård är godset Ryholm.
     Socknen bildades av delar av Bällefors och Ekeskogs socknar 1758 i samband med att kapellet vid Rya flyttades till hemmanet Bolet. Socknen fick namnet efter Beata Sparre, maka till dåvarande landshövdingen och ägaren till Ryholm, Adam Otto Lagerberg. Stavelsen -berg i sockennamnet härrör nog från makens efternamn Lagerberg. Kyrkan byggdes vid socknens bildande på det ställe där Vikaskogen börjar slutta ned mot sjön Viken. Före den 12 april 1889 hette jordebokssocknen Hunnekulla eller Beateberg, men förkortades då till endast Beateberg.
     Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Beatebergs församling och för de borgerliga frågorna bildades Beatebergs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Moholms landskommun som 1971 uppgick i Töreboda kommun. Församlingen uppgick 2002 i Fägre församling.
     Socknen har tillhört länfögderiertingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad
     De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani.
     Beatebergs socken ligger nordväst om Karlsborg med sjön Viken i nordväst. Socknen är en odlad slättbygd i väster med mossar i söder och kuperad skogsbygd i öster vid Vikaskogen. 
     Som Fornlämning har Fossil åkermark här påträffats.

En gammal beskrivning över Beateberg från 1800-talets början är:

”Beatebergs socken är backig, ojämn, skogrik och stenbunden. Hemmanen äro enstaka. Åkerjorden av sandmylla och här och där av lera, brukas med träkrok och träharv, är ojämn och med stenrör uppfylld, besås mest med råg, hafra och linfrö. Ängen består av god hårdvall och ger mycket hö, så att på ett fjärdedels hemman födes 12  à 14 boskapskreatur, 2  hästar, 10 à 12 får. Betet är gott. På löftäckt är god tillgång. De produkter som här afyttras äro: Boskapskreatur, lin, humle, väfnader och något slöjdarbete. Hemmansbrukarna å frälsegodsen, hvaraf hela socknen utom Braxbolet, ½ mtl, består äro tillika kolare för Lagerfors´Bruks räkning.
Efter så kallat kalhygge brukar man svedja hvarefter jorden besås med råg, såkallad fallaråg.”

När det gäller invandrade finnar  till socknen kan nämnas:

Per Finne

Skolebacken

Dagkarl Per finne i Skolbachen

Älvsborgs lösen 4 terminen 1618

Philipus

Önnerud

Tvist om svedjefall

23 september 1625 Binnebergs tingslag

Lars Philipsson

Skolebacken

Mål om överfall på marknad (en av skogsfinnarna i målet)

Mål 16 april 1631 Mariestads rådhusrätt

Clemet

Klämmestorp

Skytt hos Clas Christersson Horn på Ryholm

1638 roteringslängd

Nils finne

Ölmestorp

Torpare

1682 roteringslängd



 

 

 

Åter till sockenlistan

Gårdar i Beateberg

Klämmestorp

Lilla Abberud

Lindhult

Skolebacken
   
Ölmestorp  
   
Önnerud