|
Ramundeboda socken har sitt ursprung i
tiden då Ramundeboda konvent/kloster
bildades av Antoniterorden. På platsen
vidBorasjön och landskapsgränsen
Västergötland/Närke har sedan 1000 år
funnits en rastplats för resande.
Ramundeboda socken bildades 20 augusti 1587
genom en utbrytning ur Viby socken (och
ur Hova socken) under namnet Tivedsbodarne
socken som omkring 1600 namnändrades
till Bodarne socken som 21 oktober 1910
namnändrades till nuvarande namn. Omkring
1630 utbröts Finnerödja
socken (i Västergötland).
Socknen omfattar den sjö- och skogrika
gränstrakten mellan Närkeslätten och
Tiveden med sjön Toften i norr Laxsjöarna i
Öster och Bodarnesjön i väster.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens
ansvar för de kyrkliga frågorna
till Ramundeboda församling och för de
borgerliga frågorna till Ramundeboda
landskommun. Landskommunen ombildades 1946
till Laxå köping som 1971 ombildades
till Laxå kommun som tillhör Örebro län.
Ramundeboda är en församling i Södra Närkes
kontrakt, Strängnäs stift. Församlingen
ligger i Laxå kommun och ingår numera
i Bodarne pastorat.
Socknens areal är 139,53 kvadratkilometer,
varav 125,97 land.[1] År 2000 fanns här
4 230 invånare[2]. Tätorter
är Laxå och Röfors
Ramundeboda
socken i Närke ingick i Grimstens och Sundbo
härad. Här har en del gårdar flyttats mellan
häraderna
Socknen har
tillhört fögderier, tingslag
och domsagor enligt vad som beskrivs i
artikeln Grimstens härad.[3]
Fornlämningar
Några fasta fornlämningar
är ej kända. Resterna efter en medeltida
skans ligger vid Skansbacken två kilometer
norr om Ramundeboda kloster / konvent.
Namnet (1300-talet Romondä bodä) kommer från
klostret. Namnet innehåller
mansnamnet Ramund och plural av bod.[8]
Kyrkan är en spånklädd korskyrka
i barock uppförd av brukspatronen Anton von
Boij under åren 1686-1688 intill den
gamla klosterplatsen invid Borasjöns strand
mellan dagens Laxå och Finnerödja.
Åren 1898-1899 flyttades kyrkan från sin
ursprungliga plats vid Borasjön, ner till
centrala Laxå där den idag ligger i en park
i närheten av järnvägsstationen. I sin
nuvarande form är byggnaden en korskyrka med
centraltorn. I västra korsarmen
finns kor och sakristia. Norra och södra
korsarmen har varsitt vapenhus.
Tre
kyrkogårdar finns. Den äldsta på den gamla
klosterplatsen vid Borasjön på gränsen till
Finnerödja socken. En finns i tätorten
och den tredje är Skogskyrkogården sydost om
samhället.
Finninvandringen till socknen har
antagligen varit stor. Tyvärr fins inte så
många personer med epitetet finne
dokumenterade men från gårdarna närmast
Askersunds och Finnerödja socken är det
vanligt med släkband. Morgonstjärneupprorets
finnar kom också från dessa gränstrakter och
är med säkerhet finnar.
En stor betydelse för bygdens utveckling
har Laxå bruk haft.
Järnbrukens framväxt
under 1600-1700-talet blev förödande för de
finnar som slagit sig ner i de djupa
skogarna. De hade byggt sina hemman på ett
uråldrigt sätt att odla sina grödor på.
Rågen växte bra på Tivedens svedjefall. Här
fanns ju gott om djupa skogar långt ifrån
svenskarnas slättbygder. Men nu blev
konkurensen stor då järnbruken behövde
skogen till träkol som framställdes i
kolmilor. Hyttor och hammare drevs med kol
och vattenkraft. Bruksherrarna tog för sig.
Köpte upp mark och använde människorma som
bodde i området som billig arbetskraft för
järnbrukens räkning. Finnarna blev mer eller
mindre livegna och sattes som torpare på
gårdar som de själva hade tagit upp.
|
