|
Rudskoga
socken ingick
i Visnums
härad
och
har medeltida ursprung.
Ingår
sedan 1971 i Kristinehamns
kommun.
Namnet skrevs 1329 Ruzskoghum och
betecknade ursprungligen ett skogsområde med
namnet Rudhaskogher,
'skog med röjningar'.
Rudskoga socken
ligger söder om Kristinehamn norr
om sjön Skagern.
Socknen är en odlad skogsbygd med skogsbygd
i nordost och väster.
Här möts Värmland, Västergötland och Närke,
men den värmländska tillhörigheten har djupa
rötter. Här har byarna bevarats levande och
småbruken, där man var beroende av varandra,
har format gemenskap och viljan att ta vara
på resurserna. Bygden är full av
entreprenörer.
I en socken på 740 innevånare finns nämligen
ett femtiotal företag.
Kyrkbyn heter liksom socknen Rudskoga och
där hittar du även sockenkyrkan Rudskoga
kyrka. Den nuvarande kyrkan
färdigställdes 1777.
Tidigare kyrka på platsen var en medeltida träkyrka som
troligen tillkom vid slutet av 1300-talet eller
början av 1400-talet.
Församlingen har medeltida ursprung. 1638
utbröts (Ny)Sunds
församling.
Socknen hade egen kyrkoherde 1403. Sedermera
blev socknen annex till Visnum och förblev
så till 1638, då den utbröts och blev eget
pastorat. I pastoratet ingick också den
nybildade annexförsamlingen Nysund. Under
åren 1779-1834 var Rudskoga delat mellan
Värmlands och Örebro län. Örebrodelen
överfördes 1834 till Nysunds socken utan
länsändring. Från 1944 blev Nysund, som hade
den större folkmängden, moderförsamling i
det hittillsvarande Rudskoga pastorat.
Rudskoga blev 1962 lagt till Visnums
pastorat.
Man räknar med
att befolkningen kommit söderifrån och
utefter den s.k. Letstigen trängt norrut.
Minnesmärken från äldre tider finns i stort
antal. På Revstensmoen hölls allmogeting,
och vid vägen till "Hjälpöver" finns en
anslagstavla, som visar läget av vackra
domarringar. Stenkummel finns på flera
platser, och vid Gottbol ligger ett gammalt
gravfält. Rika stenåldersfynd har gjorts.
Några boplatser
från stenåldern har
påträffats. Från järnåldern finns stensättningar, domarringar och
en fornborg.
Både Rudskoga
och Södra Råda äldre kyrkor byggdes vid
denna tid, vilket är en indikation på
befolkningsökning såväl norr som söder om
Skagern. Den i urkunderna nämnda bebyggelsen
var samlad kring Gullspångsälven och Visman,
men de många namnen på -bol tyder på en
omfattande nyodling både i Rudskoga och i
viss mån även i de norra och östra delarna
av Visnums socken.
Enligt ett brev skrivet av kung Magnus 1329
nämns Eriksbol och nybyggnads-verksamheten
var i full gång i skogarna norr om Skagern
under 1300-talets första hälft.
Under 1400-talet minskade befolkningen i
området och bortsett från byggandet av en ny
kyrka saknas tecken på tillväxt i området.
Snarast tycks 1400-talet ha varit en period
av tillbakagång, åtminstone
bebyggelsemässigt.
Det tycks således
ha varit i synnerhet Rudskoga som drabbats
hårt av bebyggelseregression, vilket
antagligen varit anledningen till att det
åtminstone efter reformationen inte längre
var ett självständigt pastorat utan lydde
under prästen i Visnum. I socknens utkanter
var antagligen möjligheterna till odling
sämre, och befolkningsminskningen i slutet
av medeltiden har lett till att gårdarna i
utkanterna har övergivits.
I jordeboken från
1543 nämns 28 gårdar i Rudskoga:
Värmlandsdelen:Bjurvik, Bjursnäset,
Björkebol, Eriksbol, Frosterud, Gisselbacka,
Gottbol, Gren, Grunnebacka, Gärdsbol,
Labacka, Pärsbol, Revsten, Runnebol,
Skottlanda, Sunnebol, Svensbol, Tokebol,
Torp, Ugglebol,
Undersbol,
Upplanda,
Väglösa,
Åtorp, Äng.
De indelta
soldaterna tillhörde Närkes
regemente,
Visnums kompani.
Några
finnar har omnämnts:
En Pål Tomasson fanns under 1640-talet i
Lämås/Lemås eller något liknande.
Olof Pålsson i Lövnäs och Olof Göransson i
Edstorp är antecknade bl a år 1649.
Nils Filipsson förekom i Slättåsen år
1656. Kan det vara Slottåsen?
Pål Olofsson i Sirbotorp år 1662
Hur
hittar man i Rudskogas kyrkböcker och
andra handlingar?
Socknen har
haft gårdar på båda sidor om Sjön Skagern
1638 utbröts Nysunds
socken.
Under åren 1779-1834 var Rudskoga delat
mellan Värmlands och Örebro län. 1835
överfördes en del av socknen som tillhört
Närke,
Örebro län till
Nysunds socken. .
Det finns
uppgifter i dubbelförda kyrkböcker vissa år.
Ibland bra då man kan få olika eller mer
uppgifter.
|
