|
Skagershult
socken ingick i Edsbergs
härad,
ingår sedan 1971 i Laxå
kommun i Örebro
län.
Skagershults församling bildades före 1647
genom en utbrytning ur Tångeråsa
församling.
Socknen bildades genom ett kungligt brev den
10 april 1647 givet av drottning
Kristina.
Skagershult är en av Närkes yngsta socknar.
Den har uppkommit genom en på 1600-talet
företagen delning av Tångeråsa.
Namnet (1656 Skarshult')
kommer från en skog mellan Tångeråsa och
sjön Skagern,
1553 benämnd Skar(s)hult.
Förleden är från sjön Skagern, efterleden
är hult,
'skog'.
Jordeböckerna
uppta emellertid ingen gård eller by med
namnet Skarshult. Detta måste alltså vara
ett naturnamn närmare bestämt namn på en
större skog, som legat söder om Svartåns
utlopp ur Teen och väster om
Skagershultsmossen.
Skagershults socken ligger kring sjön Toften och Svartån mellan
södra delen av Kilsbergen och Tivedens höjdplatåer.
Socknen är en mossrik skogsbygd.
Förutom några fångstgropar är
fasta fornlämningar är ej kända.
Skagershult utgjorde tillsammans med
Tångeråsa fram till 1647 en gemensam
församling, med Tågeråsa kyrka som
församlingsskyrka. Efter tillstånd från
Drottning Kristina skiljdes de i två
församlingar år 1651, då Skagerhultsbygden
blivit så folkrik att den gamla kyrkan inte
räckte till.
Skagershults gamla kyrka byggdes med
Tångeråsa medeltidskyrka som förebild.
Kyrkan är byggd av timmer med tak och
fasader klädda av spån. Den är genom sin
materialutformning karaktäristisk för
landets träkyrkor och representerar närmast
en idealbild för denna byggnadstyp. Intill
kyrkan står en för tiden typisk öppen
klockstapel med brädinklädda snedstöttor och
spånklätt tak.
Efter ca 200 år hade församlingen återigen
växt ur sin kyrka och en ny uppfördes på
1870-talet av Hasselfors bruk. Den gamla
kyrkan stod som ödekyrka från 1878 till
1927, då den restaurerades under ledning av
riksantikvarie Sigurd Curman och arkitekten
Erik Fant.
Församlingen ingick till 1647 i pastoratet
Viby, Tångeråsa och Skagershult för att
därefter till 1862 ett eget pastorat. Från
1862 till 1962 var församlingen åter
annexförsamling i pastoratet Viby,
Tångeråsa och Skagershult. Från 1962 till
1969 var den annexförsamling i pastoratet Kvistbro och
Skagershult, för att från 1969 till 2014
vara annexförsamling i pastoratet Ramundeboda och
Skagershult. Från 2014 ingår församlingen i
Bodarne pastorat.
Hasselfors (forsen
mellan sjöarna Toften och Teen) i norra
delen av Laxå kommun har en mycket lång och
innehållsrik brukstradition med anor från
1600-talet. Det hela började redan 1671 när
lagmannen och landshövdingen av Finland får
privilegium att starta smide i Hasselfors.
Här startade en bruksepok som skulle visa
sig bli både lång och framgångsrik.
I Hasselfors
bruksmuseum finns historien bevarad.
Porla brunn användes för
brunnsdrickning mellan åren 1724–1939
Brunnsvattnet har vid analys visat sig
innehålla höga halter av järn och kolsyra.
Porla brunn ansågs därefter som en
viktig läkekälla, särskilt för behandlingar
mot gikt och reumatism. Under
1900-talet blev Porla brunn känt för
behandling av mag-och tarmsjukdomar.
Porlavatten som i början av 1920-talet fram
till för några år sedan tappades på flaskor
i Porla vattenfabrik, serveras idag via
vattenautomater på många arbetsplatser och
offentliga miljöer. Många av de gamla
brunnsbyggnaderna finns fortfarande kvar och
är numera tillgängliga för turister. Under
brunnskupolen kan man fortfarande dricka
brunn.
De indelta
soldaterna tillhörde Närkes
regemente,
Edsbergs kompani och Livregementets
husarkår,
Västernärke skvadron.
Bosättningar.
Redan 1549 fanns
följande gårdar i det nuvarande Skagershult:
Almby, Grönesbacken, Boda, Liden, Bålby, två
Röndestorp, Spaketorp, Drättinge, Stabo,
Ede, Stenkulla, Gottersbacken, Tränntorp,
eller sammanlagt 15 gårdar. Samtliga var
belägna mellan Skagershultsmossen och sjön
Toften med dess avlopp Svartån.
I
Jordeboken tillkommer 1576 torpet
Rastorp,
1597 torpen Sundsjön och Nydrätt, 1605
torpet
L.
Trysslinge, 1660 gårdarna Grönsjön, Myrhult,
Olstorp, Kvarntorp, Stensmossen, St. Sörby
och Testabäcken, vilka till största delen
ligger väster om Toften och dess avflöde.
Ny forskning visar att många
finnar slog sig ner i skogarna i västra
delen av Närke. Kommande redovisning under
gårdar.
Hur forskar
man i Skagershults socken?
Inte enkelt efter
som trakten är en gränsbygd har fått byta
sockentillhörighet
då och då och
stora delar av kyrkoarkivet
förstördes då den nya kyrkan brann 1893.
Ulf Berggren
har med hjälp av andra arkivhandlingar
lyckats rekonstruera mycket av den förlorade
informationen.
Boken heter:
SKAGERSHULT Rekonstruktion av Skagershults
kyrkböcker 1635-1870
|
