Rökugnsrunda i nordöstra Undenäs socken

Den 18 juni gjorde en liten grupp entusiastiska släkt- och hembygdsforskare en rundtur i nordöstra delen av Undenäs socken. Deltagare var Yvonne Johansson, Gunnel Cunei, Lena Gribing och Rune Johansson. Vi åkte tillsammans med Gunilla Roos Nilsson, arkeolog på länsstyrelsen i Mariestad. Syftet med resan var i första hand att registrera rökugnar. Under rundturen passerade vi också många byar/gårdar, som från början tagits upp och bebotts av finnar.

Vi träffades i Svanhult, som blev återupptaget omkring 1608 av Per Finne. Här besökte vi en rökugn. Den fanns i en byggnad, kallad bastu, som ännu stod kvar omkring 1920. Grunden efter byggnaden kan ännu anas. Ugnen och husgrunden mättes in och registrerades.

Vi fortsatte sedan till Lekemon, som från början tagits upp på Uggletorps marker troligen i början av 1600-talet. Även här besökte vi en rökugn, som hittats nyligen. Runt ugnen kunde anas en grund för en byggnad. Ugnen och husgrunden mättes in och registrerades.

Resan gick sedan vidare via Hanefjäll, där nybyggaren Nils bodde 1571. Därefter gjorde vi ett kort stopp vid Djäknetorp, som är upptaget av Frans Finne före 1610. I anslutning till Djäknetorp växer stora ekar, något som annars är ovanligt i Tiveden. Troligen är de planterade av skogvaktare som bodde där.

Nästa stopp var nära Spåndalen, där väl upptrampade stigar kan följas till Humlegårdsliden upptaget 1627 av Håkan. Lars Finne deltog åtminstone 1636 i uppröjningen. Efter en vandring på ca 1 km nådde vi Humlegårdsliden, där en rökugn setts för många år sedan. Efter mycket letande i planteringar och ungskogar hittade vi rökugnen, delvis skadad av ett nedfallet träd. Efter registrering vandrade vi tillbaka till bilarna.

Vi åkte sedan till Spåndalen, som togs upp omkring 1626 av en finne kallad Olof Snickare. Här besökte vi också en rökugn, där man också kunde ana grunden efter den byggnad, där ugnen stått. Ugnen och husgrunden mättes in och registrerades.

Vi ställde sedan kosan mot Granvik, som vi passerade. Här har funnits bland annat såg (1547-1943) och masugn (1686-1890). I sågen sågades timret till Vadstena slott. I masugnen gick åt mycket träkol, som gjordes i traktens många kolmilor. Intill Granvik finns Valeklevens fornborg från 500-talet och en medeltida masugn vid Hyttehamn.

Vi passerade därefter Bölet, nämnt redan 1540. Här har brytning av mangan pågått sedan 1600-talet och fram till 1940-talet. Många gruvhål finns bland annat längs med vägen. Vi stannade sedan vid Bölets ängar, där vi åt vår matsäck och gjorde en kort promenad i den artrika slåtterängen.

Nästa mål var Igelstad, som vi nådde efter att ha åkt småvägar förbi bland annat Sällsendi, Galtabolet/Höghult, Lövåsen och Önsbolet, alla upptagna omkring sekelskiftet 1600 troligen av finnar.

Igelstad är ett gammalt hemman, återupptaget omkring 1600. I Igelstad åkte vi först längst norrut till Myrmon, där vi besåg en ganska förfallen rökugn med spår av omkringliggande byggnad. Rökugn och husgrund mättes in och registrerade. Vi återvände sedan till södra delen av Igelstad, där en välbevarad rökugn finns. Också denna ugn och omgivande husgrund mättes in och registrerades. Här tittade vi också på ett mycket gammalt bostadshus, som nu tyvärr håller på att förfalla alltmer.

Nästa stopp gjorde vi i Havsmon, också ett gammalt hemman. Gamla gruvhål samt slagg vid Masåna minner om gammal verksamhet i byn. Vi gjorde även här ett besök vid en rökugn. Denna är ovanligt stor och välbevarad. Spår av husgrund runt ugnen kan också ses. Ugnen och husgrunden mättes in och registrerades. Enligt uppgift från markägarna finns spår efter en tjärgrav nära ugnen, men vi kunde inte hitta några tydliga spår efter den.

Vår resa gick sedan vidare till Skeppshult, där vi gjorde ett besök hos hembygdskännaren Roger Hammarström. Där blev det fika och samtal om bygdens historia, medan åskregnet smattrade kraftigt på fönstren. Efter en givande dag skildes vi sedan åt.