Hindrik Andersson
flyttade
från Björkviks socken i Sörmland till
Kavelbron, Finnerödja. Han tog upp Kavlebron
antagligen tidigt på 1580-talet och
fick hertig Karls stubbarättsbrev på
Kavelbron undertecknat den 22 april 1597 i
Örebro slott. Samtidigt fick Ravel i Barrud,
Per Persson i Eriksbacken samt Anders
Olofsson Finne i Kvarntorp sina brev
undertecknade av hertigen. Gården uppfördes
som klosternybygge i jordeboken1601.
Hindrik hade en bror som hette Per Andrsson,
soldat som bosatte sig i Brännhult, Undenäs
något senare. 1602
Där fanns
flera Hindrik i Kavelbron.
Hindrik Andersson
kallades i dagligt tal Store-Hindrik.
Sonen kallades Lille-Hindrik. Sen fanns en
måg som kallades Björne-Hindrik. Tyvärr
finns inget namn på dottern.
Då det efter en tid började bli tätt mellan
nybyggena i skogarna omkring Skagern, drog
de tre sönerna till andra trakter i
östra Tiveden.
Sönerna som tog upp gårdar i Undenäs socken
nuvarande Tiveds socken var:
Simon
Hindriksson, som
tog upp Hägghemmet i Tiveds socken
Carl
Hindriksson, som tog upp Stålboda
och Skallebo (Undevi) i Undenäs respektive
Tived socken Hindrik Hindriksson,
Lille-Hindrik, som tog upp
Hindrichstorp nuvarande Tivedstorp i Tived
Dottern som var gift med
Hindrik Hindriksson
(Björne-Hindrik) stannade kvar på
Kavelbron
År 1624 misstänktes Björne-Hindrichs
son Johan, som likaledes var skytt,
för att ha "slagit älgdjur" och 1625 för att
ha dödat två älgar och ett rådjur. Han
stämdes, men infann sig inte i rätten. År
1627 gick Hindrich i borgen för att sonen
skulle inställa sig till följande ting, men
Johan uteblev även denna gång,. Fader
Hindrich dömdes därför "att med hustru och
barn draga åt Ingermanland". Kavlebron
ställdes så öde 1629.
När Björne-Hindrich återkom tio år senare
hade sonen och frälseskytten Johan nyligen
avrättats för rån på borgaren Pär Hansson
från Borås, år 1634, vid Skansen på Tivägen.
Hans huvud hade efter "justificeringen"
satts på en påle vid Hova bro. När brottet
skedde var Johan, som framgått ovan, bosatt
i Hävden. Delaktiga i brottet var två andra
kronoskyttar, Jon Jonsson och Bengt Olofsson
från Paradis. Även dessa dömdes att mista
livet men försvann från trakten och om de
fick sona sina brott, vet vi inte.
Målet angående rånet från borgaren Per
Hansson rymmer så mycket dramatik och
avslöjar så mycket av livet i Finnerödja
denna tid, att det förtjänar att i sin
helhet redovisas.
Se finnboken kapitlet om Kavelbron.
|