HINDRIKSSON, SIMON
1584?-(1647..)

Levnadsbeskrivning

Levnadsbeskrivning Född ca 1584 Kan vara född i Finland eller Björkvik i Södermanland då familjen var på väg att ta upp hemmanet Kavelbron i Finnerödja socken.

Simon gjorde som sina bröder, valde att bosätta sig i Undenäs socken. Gårdsskytt under Bocksjö sätesgård. Odlade upp Stora Häggahemmet omkring 1608 - 1610. Inflyttad till Hägghemmet, Tived (T). Levde åtminstone från 1608 till 1654 i Hägghemmet, Tived (T).¶

Gick ur mantal år 1647, 63 år gammal. 21. Valla ting 1654 9/3 Hejderiddaren Lars Nilsson anklagade Simon i Hägghem för svedje. Släktskap på 1640-talet med finnar i Rämmen i Värmland. Älvsborgs lösen 1613: Simon i Häggehemmet skulle betala 12 marker eller lika mycket som 3 daler.

År 1615 krävdes han på 12 marker för sig och en dräng. Ett par år senare skattade han för ett hjonelag, eftersom han skaffat sig hustru.

År 1627 ägde Simon en häst, fyra kor, två kvigor, fem gamla getter, två unga getter och fyra får. På gårdens åkrar kunde han så två skäppor säd.

På Hägghemmet fick Simon besök den 16 september 1642 av lagläsaren Hans Persson från Skövde, häradsfogden Andoor Andersson i Noltorp, underjägmästaren Hindrich Petersson i Hirshagen, länsman Herman Olofsson i Hova samt Nils i Häggeboda. Sällskapet red in i samband med en rannsakning om torp uppsatta på frälseägor donerade till avlidne Henrik Frankelin och hans då ännu levande maka Constantia Eriksdotter. Simon berättade vid detta tillfälle, att han hade tagit upp hemmanet för cirka 32 år sedan, med tillåtelse av sal. Henrik Frankelin, som han tjänat för som gårdsskytt under Bocksjö sätesgård. "Här hade han byggt sig en Stuffwa och skulle haffwa till Löningh Skattebogen aff hwardt Diur han Leffwererade, sampt något till Klädekiööp. Två år efteråt blev Frankelin död. Då begav han sig i Sahl Höghborne Furstes och Herres Hertigh Johans tienst i 8 åhr, dher effter uthi Sahl. Höghborne Furstes och Herres Hertigh Carl Philipz tienst wed pass 8 åhr, ther effter till Sahl uthi åminnelse Drottningh Kristinas tienst i 12 åhr och allt uthj be:te tijdhen lydht till Fürstendömet".

Bättre beskrivning än denna, personligen framförd av skytten själv för snart 400 år sedan, om hur herremännen utnyttjade kronoallmänningen samt hur skytten fick betalt för sina tjänster, möter man sällan. Lönen bestod dock inte bara av skattebog och klädpengar. Han hade även sitt hemman på kronoallmänningen.

År 1627 födde Simon på detta 1 häst, 4 kor, 2 kvigor, 7 getter och 6 får. Åker hade han uppodlat till 2 skäppors utsäde. Inget sägs dock om svedjefallen, vilka vi kan förutsätta drog större delen av utsädet, även om Simon bara sådde sju korn på kalvskinnet. Finne- eller tuvrågen gav oaktat detta rik skörd.

Hans farbror Per Andersson hade en måg, vilken med familjen flyttade in från Kolmården.

Måg och dotter brukade hemmanet Brännhult i 25 år. De hade en dotter. Alla tre dog före 1625. Hindrich Anderssons barn Simon, Hindrich och Carl gjorde då anspråk på att få överta Brännhult men stämdes av barnets faster Kerstin Simonsdotter, som ansåg att hon och hennes syskon hade bättre rätt till hemmanet än Per Anderssons brorsbarn. Så dömde även tingsrätten. Vad som sedan följde är okänt. Torpet överfördes trots detta i familjen Carl Hindrichssons händer