Svedjeråg

Svedjebruket som skiljde sig ifrån tratitionellt åkerbruk fördes med invandrande skogsfinnar till bygden på 1600-talet.

I svedjebruket användes tuvbildande hög råg som var vanlig bland skogsfinnarna. Råg har det latiska namnet Secale cereale. 

Det finns olika benämningar på rågen: Finnråg, Tuvråg, Midsommarråg eller Johannesråg. I juli 2008 såddes på Finnerödja hembygdsgård en ny liten yta. Rågen såddes i askan efter granris. Rågen var tuvråg av gammal sort som kom från äldre viltåkrar i trakten.

Det kan ta upp till tre år innan den tvååriga rågen kan skördas.

År 1: Finnarna var duktiga på att se var bra mark för odling av rågen fanns.  Genom avverkning med yxa och såg skapades ett hyggesfall på lämplig plats i skogen. Allt ris och virke som inte behövdes för byggnader eller ved fick ligga och torka  till nästa år.

År 2: Vid midsommartid brändes materialet som miniraliserats och tillfört växtnäring  till svedjeplatsens jord . Rågen såddes glest (sju korn på ett kalvskinn) i den ännu luckra askan. Första året bildas tuvor ca 30 cm höga. De kan gärna betas av boskapen för att förgrena sig.

År 3: Rågen växer sig manshög. Varje tuva kan ha 20-50 strån och varje ax kan ha 30-80 korn. Rågen skördades med handverktyget skära och tröskades med slaga.

Råg som växt på Hembygdsgården i Finnerödja.
Mer än manshög råg!		Rågskörd vid Anderstorp. Inez Gribing och Brita Arne
Falleharkor att kratta ner korn och rensa ogräs med.		Skära och krok att skära av och samla ihop med.