Kyrkböcker
Den kyrkliga
indelningen bygger sedan gammalt på socknar, där invånarna sökte sig till
samma kyrka. Redan under medeltiden förde prästerna troligen någon form av
anteckningar om kyrkliga förrättningar, t ex dop, vigsel och begravning,
Första gången man nämner förandet av särskilda böcker vid landets kyrkor är
i 1571 års kyrkoordning. Där finns föreskrifter om registrering av kyrkornas
penningar och ägodelar, däremot ingen föreskrift om registrering av
personer.
I början på
1600-talet framkom alltmer betydelsen av en ordnad personregistrering. Den
första föreskriften om kyrklig personregistrering kom 1608. Den hade under
1600-talet stor religiös betydelse. Det var viktigt att det fördes
anteckningar om dop och katekesförhör. Emellertid var efterlevnaden av
föreskrifterna mycket olika och tillämpningen skilde mellan de olika
stiften. Under början av 1600-talet fanns också samverkan mellan den
kyrkliga bokföringen och den världsliga registreringen i form av
utskrivningar av krigsfolk.
År 1686 kom
en ny kyrkolag, som föreskrev att prästen skulle hålla årliga husförhör och
föra kyrkböcker över födda, vigda och döda i socknen. I kyrkolagen gavs dock
inga anvisningar om hur kyrkböckerna skulle föras och följden blev att
bokföringen blev väldigt olika i olika delar av landet. Dessutom skulle
prästerna skriva ner särskilda händelser, som skett i socknen.
Prästerna tolkade detta olika. En del
skrev inte ner något alls, andra förde anteckningar om allt, såsom oväder,
udda människor, svält, tiggeri, märkliga fynd, ovanliga sjukdomar och
påstådda övernaturliga fenomen.
Sedan
prästerna genom kyrkolagen blivit ålagda att i kyrkoboken anteckna bl a
barns födelse dröjde det inte länge förrän dessa anteckningar officiellt kom
att användas vid mantals- och skattskrivningen. Under vissa perioder var
prästerna till och med skyldiga att vara med vid mantalsskrivningarna.
Efter en
förrättning antecknade prästen denna ofta på en lös lapp eller i en
kladdbok. Anteckningarna renskrevs senare i kyrkoboken, om möjligt i
kronologisk ordning. I slutet på 1700-talet började anteckningarna om förhör
att skrivas in i särskilda husförhörslängder. I dessa redovisas socknens
invånare hushåll för hushåll ordnade efter bostadsort,
I tabellen
nedan anges år då olika kyrkböcker började att föras på ett ordnat sätt i
Tiveden med omgivningar. Startåren varierar kraftigt mellan de olika
socknarna. I Tiveds socken började egna kyrkböcker att föras i och med att
socknen bröts ut ur Undenäs socken. Husförhörslängderna ersattes på
1890-talet av församlingsböcker med i stort samma information.
Det finns en
hel del luckor och skadade sidor i det bevarade materialet från den kyrkliga
folkbokföringen. Särskilt stora luckor finns i flyttlängderna.
Felskrivningar är inte ovanliga, t ex i samband med att personer flyttar
mellan socknar. Variationen är stor också beträffande utformning,
noggrannhet och innehåll i de olika kyrkböckerna både mellan socknarna och
under olika tider. Allt är handskrivet och ibland kladdigt och svårläst.
Bild: Utdrag ur Undenäs kyrkbok, döda 1689 Olof i Spåndalen. Han kallades ofta Olof Andersson Finne.
Kyrkböckerna,
anteckningarna och husförhörslängderna utgör en ovärderlig källa för
släktforskare. Kyrkböcker saknas dock för den tid, då finninvandringen ägde
rum i Tiveden. Före kyrkböckerna är domböcker och mantalslängder viktiga,
men ofta ofullständiga källor för att finna information om gårdar och
släkter av finskt ursprung. I domböckerna nämns ofta misstänkta gärningsmän
och brottsoffer i brottsmål och de olika parterna i tvistemål. Ofta nämns
också vittnen eller andra särskilt tilltalade i målen. Av särskilt intresse
kan då vara löftesmän, som ställde upp i rätten för att stödja den
anklagade.
Med hjälp av
kyrkböckerna kan det sedan vara möjligt att följa släkterna och att hitta
samband mellan de olika släkterna och gårdarna. Sammanhållningen,
traditionerna och språket var säkert av stor betydelse för de finska
invandrarna och fortlevde ofta i många generationer.
Kyrkan
svarade för folkbokföringen fram till år 1991, då skatteverket tog över.
|
|