Snavlunda socken i Närke

Snavlunda socken ingick i Sundbo härad. Ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län. Snavlunda socken var en del av Sundbo härad (Askersund, Hammar och Snavlunda socknar samt del av Bodarne socken). Fram till 1639 räknades Sundbo härad till Östergötland, därefter till Närke.
     Själva socknen har medeltida ursprung. Namnet Snavlunda förekommer omkring år 1314 (Snaualundum) och namnet kan innehålla ett ånamn som är bildat från ”snav” (i betydelsen trång eller snabb) som syftar på en ådel mellan Kyrksjön och Östersjön. Efterdelen ”lundum” är en pluralform av ”lund” (skogsdunge).

     Snavlunda socken
gränsar i norr till Viby bördiga jordbrukssocken och i öster till Lerbäck vidsträckta socken med dess bergsbruk som etablerades redan på medeltiden.
    
I söder ligger Askersunds socken, som 1643 delades när stadsförsamlingen avskiljdes från landsförsamlingen. I väster ligger Tivedens djupa skogar med Ramundeboda socken, tidigare benämnd Bodarne.
     Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd.
I norr ligger 
Södra Dovrasjön och Dovrasjödalens naturreservat.
Godset Tjälvesta, småorten Kårberg samt kyrkbyn Snavlunda med sockenkyrkan Snavlunda kyrka ligger i socknen. Här finns Kyrkesjön samt Trehörningen (128,7 m ö.h.), som är naturreservat.
     Man har hittat
gravrösen och stensättningar från järnåldern samt en fornborg vilket tyder på att här har funnits bosättningar åtminstone för 2000 år sedan.
    
Församlingen har medeltida ursprung och var till 6 april 1595 moderförsamling i pastoratet Snavlunda och Lerbäck för att därefter till 1962 utgöra ett eget pastorat. Från 1962 är församlingen annexförsamling i pastoratet Lerbäck och Snavlunda.
     Redan under tidig medeltid – 1100-talet – fick Snavlunda sin första kyrka.
Den nuvarande kyrkan byggdes 1767. Snavlunda kyrka är belägen vid den naturliga och äldsta förbindelseleden mellan norra vätterbygden och slättbygden i mellersta Närke. Vägen går i sänkan mellan Tiveden och Tylöskogen genom gammal bygd, som bl. a. namnen Svinnersta och Tjälvesta vittnar om. Under den senare delen av medeltiden fick vägen genom Snavlunda en speciell betydelse som förbindelseled mellan klostren i Vadstena och Riseberga och bar namnet Pilgrimsstigen och band samman Svinnersta by, Snavlunda kyrkby och Tycke by.
    
Under 1500-talet och början av 1600-talet var Svinnersta den största byn i Snavlunda socken. Där fanns nio gårdar medan kyrkbyn endast hade prästgård och ytterligare tre gårdar. Mellan dem låg Tjälvesta by med 3 – 4 gårdar. Övriga byar - som regel tre gårdar - låg spridda med Tycke (5 gårdar) i norr och Norra Torpa i väster. I socknens skogar var det gott om ensamgårdar. Ungefär hälften av de cirka 350 sockenborna bodde på sådana.

Bruks- och hyttperioden.
Stora förändringar inträffade kring 1600-talets mitt. Holländaren De Geers bergsbruk expanderade från öster och Anders Boij etablerade sina hyttor (masugnar) i väster. Det blev konkurrens om malmen, skogen, vattenkraften och arbetskraften. Lerbäcks bergslag bildades
1639. Kapplöpningen slutade med att Boij etablerade sig i Bodarna, Snavlunda och Askersund, Louis De Geer i Finspång Godegård, Hammar och Lerbäck. Degernäs och Distorps järngruvor i Snavlunda började brytas 1637 - 1638. Parallellt med detta tog säteribildningen (inrättandet av privilegierade adliga storjordbruk)  fart även i Sundbo härad. I Snavlunda förvandlades Tjälvesta by år 1645 till sätesgård för den nyadlade Nils Stiernflycht. Förändringarna omkring och i Snavlunda socken ändrade drastiskt levnadsvillkoren på gott och ont. Många bönder blev bergsmän. Nya näringar (de privilegierade bruken, bl a Skyllberg och Snavlunda, och allmogens hyttelag och gruvlag) gav utökade binäringar (kolning och transporter). Detta i förening med befrielse från utskrivningar höjde sannolikt den materiella levnadsstandarden i socknen. Genom utvecklingen 1630 – 1660 förvandlades Snavlunda från en tämligen oberoende skogssocken med självförsörjande jordbruk och omfattande boskapsskötsel till en socken där binäringarna spelade allt större roll och beroendet av grannsocknarna i form av samverkan med dess storföretagare ökade.

De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente, Askersunds kompani.

När det gäller Finnar i området har inte kunnat beläggas några än.  Det område som kallas " "Snavlundativen" tror vi stark kan ha flera bosättningar. Isberga på gränsen till Ramundboda räknas genom DNA-forskning till att ha hyst finnar. Folket i Isberga har släktkopplingar på båda sidor sockengränsen. Forsking pågår.

I den gula tabellen till höger finns gårdar med finsk anknytning i socknen. Klicka på gårdsnamnet för mer information om gården!

Åter till sockenlistan

Gårdar i Snavlunda