|
Djur fanns på alla torp och gårdar.
Självhushållningen var rådande och ett
naturligt sätt att leva. Finnarna skapade på
sina svedjade hyggesfall rika och nyttiga
betesmarker. Boskapslängder fördes ca 1620
-1642. Det var ett underlag för att kunna ta
ut skatt för att täcka militärutgifter.
Längder finns delvis bevarade.
Här boskapslängd från 1640 gällande
delar av Finnerödja och Undenäs.
Anders ”finne” i Kvarntorp:
1 häst, 1 tjur, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 2
bockar, 4 getter, 1 svin
Hans Est i
Korsbäcken: 1 sto, 2 tjurar, 1 ko, 3
får, 2 bockar, 6 getter
Erik Björsson
i Björsgård, Paradis: 1 sto, 1 oxe, 2
stutar, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 3 getter
Lars Michelsson i Högsåsen: 1 sto, 1
stut, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 1 bock, 4
getter, 1 svin
Anders i Kavelbron:
1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 1 bock, 4
getter, 1 svin
Sigfrid Eskilsson i
Kyrkhävden: 1 häst, 2 tjurar, 3 kor, 2
kvigor, 4 får, 2 bockar, 4 getter, 1 svin
Hindrich ”finne” i St Gamlerud: 1 sto, 2
stutar, 2
kor, 2 kvigor
Kerstin i
Skeppshult: 1 sto, 2 stutar, 2
kor,1kviga, 2 får
Carl ”finne” i
Skallebo: 1sto, 1 oxe, 1 tjur, 8 kor, 2
kvigor
Olof i Brännhult: 1 häst, 4
kor, 1 kviga, 2 får, 6 getter
Lars i
Trehörningen: 1 häst, 2 ston, 9 kor, 2
får, 2 svin
En sammanställning har
gjorts av boskapslängderna för år 1640. Där
visas totala antalet djur av olika slag i
några socknar samt den skatt, som kunde tas
ut. Skatten för de olika djurslagen ger en
antydan om den tidens värdering av de olika
husdjurens betydelse och värde. (Källa:
Finsk invandring till Tiveden med omnejd)
|
SAMMANSTÄLLNING BOSKAPSLÄNGDER 1640 |
|
|
|
|
|
|
|
Enheter |
Hova |
Finne-rödja |
Undenäs |
Tived |
Lyrestad |
Amne-härad |
Summa enheter |
Skatt öre/enhet |
Skatt enhet totalt öre |
|
Hemman |
20 |
39 |
35 |
5 |
33 |
45 |
177 |
|
|
|
Utsäde tunnor |
26,5 |
27 |
31,5 |
5 |
94 |
46 |
230 |
1 |
230 |
|
Häst |
5 |
11 |
1 |
1 |
8 |
4 |
30 |
4 |
120 |
|
Fåle |
1 |
2 |
5 |
1 |
10 |
1 |
20 |
2 |
40 |
|
Sto |
6 |
22 |
23 |
2 |
30 |
34 |
117 |
2 |
234 |
|
Oxe |
5 |
11 |
19 |
5 |
42 |
10 |
92 |
4 |
368 |
|
Stut |
29 |
32 |
41 |
5 |
66 |
39 |
212 |
2 |
424 |
|
Tjur |
0 |
8 |
0 |
1 |
2 |
1 |
12 |
3 |
36 |
|
Ko |
64 |
128 |
114 |
25 |
177 |
159 |
667 |
2 |
1334 |
|
Kviga |
35 |
54 |
49 |
7 |
90 |
107 |
342 |
1 |
342 |
|
Får |
113 |
91 |
66 |
10 |
214 |
181 |
675 |
0,25 |
168,75 |
|
Bock |
5 |
28 |
1 |
0 |
34 |
18 |
86 |
0,5 |
43 |
|
Get |
82 |
191 |
35 |
3 |
174 |
135 |
620 |
0,5 |
310 |
|
Svin |
25 |
38 |
20 |
2 |
84 |
30 |
199 |
0,5 |
99,5 |
Bouppteckningarna visar också vilken
betydelse och rikedom det var att ha egna
djur.
 |
|
 |
|
Mjölkning i Hagen. Alma och Manfred
Svanberg i Davidstorp |
|
Oxar var
ett bra och ganska billigt sätt att
skaffa dragdjur. |
 |
|
 |
|
|
|
|
 |
|
 |
Både får och svin var viktiga för
hushållningen. Fåren hölls i mindre
flockar.Viktiga för ull, skinn och
kött.
svinen några få för
köttets skull. |
|
Ett
knapphändigt källmaterial gör det
svårt att ge en bild av
hönshållning. Förmodligen kom den
inte igång förrän mittenpå
1800-talet. |
 |
|
|
|
Anna i Hemmet, Undenäs, med sin ko.
!927. Fotograf: Bertil Johansson |
|
Häst |
|
|
|
|
|
xxx |
|
xxx |
|
|
|
|
|
hundar |
|
katter |
|
