Vad åt man?

När det gäller mat är det svårt att veta. När man pratar om vad man åt förr känner de flesta till blåbärsgröt och korngrynskaka som kan ha med finska mattraditioner att göra.  Nässelsoppa kan vara en mycket gammal rätt. Vanlig fortfarande i våra trakter.      Det fanns gott om fiskrika sjöar i Tiveden. Både stora och små tärnar. Man kan alltså anta att fisk utgjorde en basföda. Enligt boskapslängder kan man se att finnarna hade gott om husdjur på sina gårdar. Mjölk, grädde smör och ost var ju livsviktigt.      Rågen och så småningom korn och havre var ju en förutsättning för att kunna baka bröd och koka gröt. Svedjerågen var bland det första som nybyggarna odlade  på granskogsfall vid en finngård. Det är en tuvråg som ger riklig skörd. Även lövsvedjor gav rågen den näring som behövdes för att växa bra. Den oftast steniga och magra marken blev kommande år örtrika gräsmarker som passade de betande husdjuren bra.      Rovor var också vanligt att man odlade på svedjelanden. Det var en liten söt rova, majrova, som innehöll viktiga vitaminer. När potatisen blev vanlig i Sverige på 1700-talet var det ju en välsignelse för stora barnfamiljer.       Även salt sill,  potatis med lingonsylt och mjölk var en mycket vanlig maträtt.      Om man ska tro domstolsprotokoll var tjuvjakt rätt vanligt. Skogsfågel och hare fanns det gott om. De kunde snaras eller fångas i fällor. En och annan älg sköts väl ibland men det var ju kungens villebråd och det blev hårda straff. Även stöld från matkällare och andra förråd på gårdar var vanligt.      Hur vanligt var det att man hade höns på torpen? Det kan ha varit svårt eftersom det var gått om rovdjur. Även räven måste ju ha mat. Kanske man plundrade fågelbon istället?           Om man använde svamp i matlagningen är osäkert men det sägs att finnarna varit duktigare än svenskarna på att känna till ätliga svampar. Förvaring av mat var naturligtvis viktigt. Man kunde torka kött och fisk eller salta hela stycken som fick ligga i stora laggkärl. Varje torp hade sin egen jordkällare. Förmodligen fanns även en visthusbod där torkad mat kunde hängas upp. Bröd torkas och kan blötläggas innan det ska ätas. Barkbröd anses som nödföda men var naturligtvis nytttig utfyllnad då det bara var den gröna underdelen närmast trädstammen som användes. Mat som ska tas med ut på arbeten i skog eller åkrar är bra att baka in. Se Kakakokko nedan.     Barkbröd    Kalakokko med fisk innuti.