Ramundeboda i landskapet Närke

Ramundeboda socken har sitt ursprung i tiden då Ramundeboda konvent/kloster bildades av Antoniterorden. På platsen vidBorasjön och landskapsgränsen Västergötland/Närke har sedan 1000 år funnits en rastplats för resande. 
     Ramundeboda socken bildades 20 augusti 1587 genom en utbrytning ur Viby socken (och ur Hova socken) under namnet Tivedsbodarne socken som omkring 1600 namnändrades till Bodarne socken som 21 oktober 1910 namnändrades till nuvarande namn. Omkring 1630 utbröts Finnerödja socken (i Västergötland).
     Socknen omfattar den sjö- och skogrika gränstrakten mellan  Närkeslätten  och  Tiveden med sjön Toften i norr Laxsjöarna i Öster och Bodarnesjön i väster.
     Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ramundeboda församling och för de borgerliga frågorna till Ramundeboda landskommun. Landskommunen ombildades 1946 till Laxå köping som 1971 ombildades till Laxå kommun som tillhör Örebro län. Ramundeboda är en församling i Södra Närkes kontrakt, Strängnäs stift. Församlingen ligger i Laxå kommun och ingår numera i Bodarne pastorat.
     Socknens areal är 139,53 kvadratkilometer, varav 125,97 land.[1] År 2000 fanns här 4 230 invånare[2]. Tätorter är Laxå och Röfors 

     Ramundeboda socken i Närke ingick i Grimstens och Sundbo härad. Här har en del gårdar flyttats mellan häraderna
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Grimstens härad.[3]
Fornlämningar
Några fasta fornlämningar är ej kända. Resterna efter en medeltida skans ligger vid Skansbacken två kilometer norr om Ramundeboda kloster / konvent.
     Namnet (1300-talet Romondä bodä) kommer från klostret. Namnet innehåller mansnamnet Ramund och plural av bod.[8]
     Kyrkan är en spånklädd korskyrka i barock uppförd av brukspatronen Anton von Boij under åren 1686-1688 intill den gamla klosterplatsen invid Borasjöns strand mellan dagens Laxå och Finnerödja. Åren 1898-1899 flyttades kyrkan från sin ursprungliga plats vid Borasjön, ner till centrala Laxå där den idag ligger i en park i närheten av järnvägsstationen. I sin nuvarande form är byggnaden en korskyrka med centraltorn. I västra korsarmen finns kor och sakristia. Norra och södra korsarmen har varsitt vapenhus.
Tre kyrkogårdar finns. Den äldsta på den gamla klosterplatsen vid Borasjön på gränsen till
Finnerödja socken. En finns i tätorten och den tredje är Skogskyrkogården sydost om samhället.

Finninvandringen till socknen har antagligen varit stor. Tyvärr fins inte så många personer med epitetet finne dokumenterade men från gårdarna närmast Askersunds och Finnerödja socken är det vanligt med släkband. Morgonstjärneupprorets finnar kom också från dessa gränstrakter och är med säkerhet finnar.

En stor betydelse för bygdens utveckling har Laxå bruk haft.
Järnbrukens framväxt under 1600-1700-talet blev förödande för de finnar som slagit sig ner i de djupa skogarna. De hade byggt sina hemman på ett uråldrigt sätt att odla sina grödor på. Rågen växte bra på Tivedens svedjefall. Här fanns ju gott om djupa skogar långt ifrån svenskarnas slättbygder. Men nu blev konkurensen stor då järnbruken behövde skogen till träkol som framställdes i  kolmilor. Hyttor och hammare drevs med kol och vattenkraft. Bruksherrarna tog för sig. Köpte upp mark och använde människorma som bodde i området som billig arbetskraft för järnbrukens räkning. Finnarna blev mer eller mindre livegna och sattes som torpare på gårdar som de själva hade tagit upp.

I den gula tabellen till höger finns gårdar med finsk anknytning i socknen. Klicka på gårdsnamnet för mer information om gården!

Åter till sockenlistan

Gårdar i Ramundeboda
   
Baggetorp  
Isberga  
Mon  
Holmen