Bild

Älgarås i landskapet Västergötland.

Tillhör Västra Götalands län sedan 1998.  Tidigare Skaraborgs län.

Älgarås socken ligger i Vadsbo härad med dess nordöstra del på Tiveden och med sjön Unden i öster. Socknen har en central odlingsbygd vilken omges mossbygd i söder och skogsbygd i öster och väster.

Socknen har medeltida ursprung. Därom vittnar Slaget vid Älgarås som utkämpades vid Älgarås kungsgård i Västergötland, 14 november 1205 mellan anhängare av kung Sverker den yngre och Knut Erikssons söner.  Bakgrunden var den strid om kronan som de Sverkerska och Erikska ätterna bedrivit i ett halvsekel.

Kung Sverker segrade, och tre av Knut Erikssons söner uppges ha dödats vid slaget. Den fjärde brodern, Erik Knutsson, lyckades fly till Norge, varifrån han senare återkom och tog revansch i slagen vid Lena och Gestilren. Enligt Johannes Bureius skulle Erik under flykten haft hjälp av  en Fale Bure en gestalt som av modern forskning anses vara en påhittad figur. Men vem vet? Det finns enligt DNA-forskning män med ursprung i tivedenområdet med samma Haplogrupper som Buresläkten.

När det gäller finnar så har några nämnts med epitet och funnits i Björkulla, Bäserud, Gersebacken och Myrhult. Släktband och arvstvister finns dokumenterade i området. 

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Norra Vadsbo kompani.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Älgarås församling och för de borgerliga frågorna bildades Älgarås landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Hova landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Töreboda kommun.

Församlingen uppgick 2006 i Hova-Älgarås församling.

 Kyrkobyggnaden (kan vara bra med länk till Wikipedia)

Nuvarande kyrka föregicks av en liten träkyrka från tidig medeltid. Nuvarande träkyrka uppfördes vid slutet av 1400-taletbestående av ett rektangulärt långhus med ett mindre rakslutet kor. Den byggdes helt i furu och var både i plan- och byggnadstekniskt lik sin föregångare.

Kyrkans ytterväggar är klädda med rödmålade spån.

  

I den gula tabellen till höger är länkar till information om gårdarna markerade med blå, understruken text. För gårdar, som finns med i Finnboken finns en länk till sida i boken. Finns annan information om en gård är gårdsnamnet länkat till denna.