Timmerlastning vid Tarrmlången, 1930-talet		Rast i skogsarbetet, ca 1950
Stenkälla i Tivedens nationalpark		Tivedstorp
Ladugård i Kråkvattnet, 2003		Miljö vid Holmsjötorp

Tived i landskapet Västergötland

Tillhör Örebro län sedan 1967. Tidigare Skaraborgs län.

När den finska invandringen började till Tivedenbygden på 1580-talet fanns i nuvarande Tiveds församling endast fyra bosättningar. Bosättningarna fanns utmed Undens strand sedan urminnes tider. De skulle snart femdubblas då flera av 2:a generationens svedjefinnar sökte orörda granskogsområden i det inre av de östra delarna av Tiveden.

Församlingen bildades 1842 genom en utbrytning ur Undenäs församling. Församlingen var till 1856 annex (kapell) församling i pastoratet Undenäs, för att därefter till 1962 utgöra ett eget pastorat. Från 1962 till 2006 annexförsamling i pastoratet Finnerödja och Tived. Församlingen uppgick 2006 i Finnerödja-Tiveds församling.

2014 överfördes församlingen från Skara stift till Strängnäs stift.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tiveds församling och för de borgerliga frågorna bildades Tiveds landskommun.

Tiveds kommun uppgick 1952 i Tivedens kommun tillsammans med Finnerödja kommun som 1967 uppgick i Laxå köping som 1971 ombildades till Laxå kommun.  

1967 övergick även hela detta område i norra Skaraborgs län till Örebro län.

Tiveds kyrka ligger i Sanneruds by på en västsluttning med utsikt över sjön Unden

Kyrkan kom sent. Den byggdes först år 1847 av ortsbefolkningen på endast sju veckor vilket är rekord när det gäller svenska kyrkobyggnader. Kyrkan är byggd av sandstensblock och består av ett rektangulärt långhus. Från början fanns inget kyrktorn så kyrkklockorna fick istället hänga i en klockstapel. Kyrktornet tillkom 1865

Göte Hellman, folkskollärare från Sannerud i Tived, har gjort ett berömvärt arbete med att samla in och katalogisera uppgifter om Tivedensbygden med koncentration till Tiveds socken. Britta och Gunnar Klippås från Mariestad har därefter, med hjälp av andra bygdeforskare, presenterat delar av Göte Hellmans material i ett antal häften under namnet ”Tiveden. Bygd och människor”.

 

En skön tavla om Tived målade kyrkoherden K. David Ahlner när han vid inledningen till 1900-talet förde penseln på följande sätt:

 

”Det är vackert i Tived. Där är vildmark och tjusande insjömystik. Där är böljesång mot steniga stränder och mäktiga brusa Undens vågor fram i vild lek, när västan är hård. Där är vemodig men också stämningsfull musik i höga allvarliga furukronor. Där är böljande skördar på små åkrar, som skymtar fram på berg och kullar där man minst anar det. Där är sång av trast och gök i vackra vårdagar. Där är fullt av fiskebåtar, som hasta fram över Undens blanka, vätterliknande vatten. Där bor ett strävsamt och idogt släkte, som gärna ger vänskap och hjälp, när det möts av öppet förtro­ende. Ett släkte, som förstår att ur den karga jorden söka sig näring och gärna spara en penning till ålderns dag. Där är fullt av små tjusande gläntor i skog och mark, där solstrålar sila sig ned mellan bruna furustammar och där du kan dröja i timtal utan att tröttna, och där du kan drömma dig in i forna tiders liv och tankar. Tidens jäkt och oro, som på alla håll ger sig tillkänna, har ännu inte nått Tived. Här bor ännu något av urtidens ro och stillhet i de stora skogarnas tystnad, och lättare bör det därför vara för ett Tivedens barn än för många andra att söka sig väg inåt hjärtedjupen och där möta honom, som gärna i tysta stilla stunder sänder allvarstankar till människo­barnen.”

Enligt Kjelldorffs bok är 3 gårdar i Tiveds socken uppodlade av säkra finnar, nämligen Stora Häggehemmet, Skyttatorp och Finnematstorp. Dessutom har troliga finnar odlat upp minst 5 gårdar i socknen, nämligen Lilla Häggebo, Holmsjötorp, Kärrefallet, Hindrikstorp (Tivedstorp) och Trösslingstorp. Antalet gårdar, där finnar levt, är troligen större, i Finnboken redovisas sammanlagt 21 gårdar i Tiveds socken. Det finns uppgifter om drygt 7300 ättlingar efter dessa finnar födda fram till början på 1900-talet, de flesta i Tiveden. Än idag är många i socknen ättlingar till finnar långt tillbaka i tiden.

I den gula tabellen till höger är länkar till information om gårdarna markerade med blå, understruken text. För gårdar, som finns med i Finnboken finns en länk till sida i boken. Finns annan information om en gård är gårdsnamnet länkat till denna.