Undenäs socken

Undenäs i landskapet Västergötland

Tillhör Västra Götalands län sedan 1998. Tidigare Skaraborgs län.

Undenäs socken ligger norr om Karlsborg mellan sjöarna Vättern, Unden, Viken och Bottensjön. Även delar söder om Viken och Bottensjön ingår i socknen. Socknen är en kuperad skogsbygd, men mindre områden med öppna odlingslandskap finns också, främst i närheten av sjöarna Viken och Bottensjön. Socknen är glest befolkad. Mest folk bor i tätorterna i Forsvik, Undenäs, Svanvik-Hanken och Sätra och i landsbygden omkring dessa tätorter.

Redan för 5000 år sedan uppehöll sig människor här. Särskilt området utmed Fräckestadsån mellan Viken och Unden blev tidigt bebyggt. Här finns ett stort antal fasta fornminnen och här har också hittats många lösa fornfynd, bl a stenyxor. Bland fasta fornminnen i socknen kan nämnas fornborgar, domarringar och skeppssättningar. I socknens norra och östra delar finns bara enstaka sådana fornminnen och uppgifter om lösa fornfynd. Bland senare fornminnen kan nämnas fångstgropar och lämningar efter masugnar.

Sockennamnet Undenäs finns belagt i enstaka dokument från medeltiden, tidigast år 1346. Den fornsvenska namnformen var Undedhe, som möjligen kan härledas till edet (gångstället) förbi Unden.

Undenäs och Halna församlingar bildade alltsedan medeltiden en kyrklig förvaltning. I Undenäs socken ingick då också Tiveds socken. Delar av Karlsborg ingick också i Undenäs socken till 1885. År 1842 bröts Tiveds församling ut från Undenäs, men förblev en annexförsamling i pastoratet Undenäs till 1856. Från 1995 till 2002 bildade Undenäs eget pastorat, därefter annexförsamling i pastoratet Karlsborg. Halna lämnade Undenäs pastorat 2002.

Inom Undenäs sockens gränser fanns tidigt två kyrkor. Undenäs gamla träkyrka uppförd under tidigt 1100-tal och Skaga kyrka uppförd omkring 1137. Träkyrkan i Undenäs ersattes troligen på 1300-talet av en ny träkyrka, som ödelades genom brand år 1890. Den nuvarande stora tegelkyrkan blev klar 1893 och invigdes 1894.

I mitten av 1300-talet härjade digerdöden och befolkningen dog delvis ut. Gårdar förföll, åkrar växte igen och enligt en sägen lämnades Skaga kyrka att förfalla och glömdes bort. Enligt sägnen återupptäcktes kyrkan ett par århundraden senare. Sägnens uppgifter är inte belagda. Kyrkan fick karaktär av populär offerkyrka. Detta bidrog till att kyrkan revs 1826. En ny stavkyrka byggdes på platsen i slutet på 1950-talet (invigdes 1960) med mått enligt gamla uppteckningar. Den totalförstördes av brand 2 januari 2000 och en ny stavkyrka uppfördes och invigdes 2001.

Ytterligare två kyrkor finns i Undenäs socken, nämligen Bocksjö kyrka och Forsviks kyrka, båda byggda i början av 1900-talet.

Masugnar för tillverkning av tackjärn har långt tillbaka funnits i Masåna, Hyttehamn och Granvik. Redan i slutet av 1400-talet fanns en vattendriven hammarsmedja i Forsvik. I Sätra har funnits ett järnbruk som  producerade stångjärn särskilt i början av 1700-talet..I Bölet har periodvis brutits brunsten (mangan) sedan början på 1600-talet fram till 1946. Bygget av Göta kanal i början på 1800-talet innebar förbättrade sjötransporter. Detta i kombination med en allmän teknisk utveckling bidrog till nya och utökade verksamheter i bygden, särskilt i Forsvik och Sätra.

I Undenäs socken har funnits soldattorp för Skaraborgs regemente och Livregementets husarer.

Enligt Kjelldorffs bok är 12 gårdar i Undenäs socken uppodlade av säkra finnar, nämligen Bengtstorp, Brännhult, Djäknetorp, Ekeberget, Glättenäs, Gärdstorp, Hulan, Humlegårdsliden, Mon, Spåndalen, Stålboda och Svanhult. Säkra finnar har dessutom bott i bland annat Galtabolet (Höghult), Grimserud, Hanebäcken, Hanefjäll, Holmgillret, Marnäs, Närlunda och Selsendy. Antalet gårdar, där finnar levt, är troligen betydligt större, i Finnboken redovisas sammanlagt hela 77 gårdar i Undenäs socken. Det finns uppgifter om nästan 10700 ättlingar efter dessa finnar födda fram till början på 1900-talet, de flesta i Tiveden. Än idag är många i socknen ättlingar till finnar långt tillbaka i tiden.

I den gula tabellen till höger är länkar till information om gårdarna markerade med blå, understruken text. För gårdar, som finns med i Finnboken finns en länk till sida i boken. Finns annan information om en gård är gårdsnamnet länkat till denna.