|
Anders Olofsson
kallades vanligen ”Anders Finne
i Torpaskoga”. I motsats till andra finnar
på Tiveden, vars speciella epitet snabbt
förvann, behöll han beteckningen ”Finne” från
första uppgiften i en tiondelängd år 1600
till sista uppgiften i en mantalslängd år
1642. Enbart i stubbarättsbrevet var
benämningen utelämnad.
År 1609 blev Anders Finne anklagad och stämd
för dråp på Sule Larsson från Eriksbacken
samt dömd till döden för brådomsskillnad. En
broder till den senare, Hans Larsson
Est/Ess, var denna tid bosatt på Torpaskoga.
Efter förlikning med denne och släkten blev
Anders Finne benådad.
Stubbarätten för Kvarntorp bibehölls inom
släkten åtminstone fram till år 1791 då
Greta Jonsdotter i Ekebacken krävde att
återfå den rätt, som hennes avlidne
farbroder i egenskap av förmyndare
tillskansat sig under hennes omyndiga år.
Vid tiden för käromålet disponerades
Kvarntorp av en dotter och måg till
farbrodern. Rätten avslog hennes begäran,
eftersom 40 år hade gått efter faderns död,
utan att hon gjort framställning härom, samt
att hon inte ansågs ha bevisat sin släktskap
med Anders Olofsson Finne på ett
tillfredsställande sätt. (Text:
Kjelldorff)
Släktforskning och stamtavla.
Efter att ha varit med och skapat
stamtavlan om Anders finne i "Finnboken" har
jag fortsatt att samla ättlingar. Själv har
jag ju släktskap med Anders via både mormor,
farmor och farfar. Då jag tyckte att det var
intressant att ta reda på hur många andra
som har rötter ner till denna finne började
jag "samla". Jag upptäckte snart att många
nu boende i Finnerödja har släktskap med
varandra många generationer ner till
Kvarntorp. Sammanlagt finns nu ca 4100
ättlingar från när och fjärran nedtecknade
Då är naturligtvis inte alla grenar
med men det kommer hela tiden till nya
personer. Genom DNA-testning har det även
visat sig att har man rötter i Finnerödja så
är det vanlig att man 10-13 generationer
bakåt träffar på Anders Olofsson finne i
Kvarntorp.
Roligt i
sammanhanget är att nämna att ättlingar till
honom fortfarande bor på gården. Det är inte
några rakt nedstigande led men ändå
släktskap. Gården är välskött med stora
beteshagar. Det finns en hel del äldre
stenröselämningar kvar. Man vet även
var kvarnen låg i bäcken som rinner genom
gården.
Trots att så många ättlingar finns har jag
ännu inte hittat någon nu levande med rakt
fadersled ner till Anders. Det skulle vara
så bra om det kunde
dyka upp någon sådan man så småningom.
Anledningen är att man då genom DNA-testning
skulle kunna avgöra vad Anders var för en
finne. Var han kom ifrån och hade han något
släktnamn? Män ärver sina gener från sin
fader och finns det någon nu levande har han
samma gengrupp som sin förfader. (Text Lena
Gribing)
|
