Nysund i Närke och Värmland

Nysund ingick i Edsbergs härad, Lekebergs härad och Visnums härad, Nysund uppgick 1967 i Degerfors köping och området ingår sedan 1971 i Degerfors kommun i Örebro län.
     Nysunds socken, som till 1686 hade namnet Sunds socken, bildades 1638 genom utbrytning ur Rudskoga socken i Visnums härad i Värmlands län och Kvistbro socken i Edsbergs härad i Örebro län. Läns- och häradsgränsen, som följde Letälven, ändrades inte utan delade Nysund i två delar, den västra i Värmland och den östra i Närke.
     1923 överfördes hela socknen, församlingen och landskommunen, till Edsbergs härad och Örebro län. Församlingen uppgick 2006 i Degerfors-Nysunds församling.
     De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente, Visnums respektive Edsbergs kompanier.
     Nysunds socken ligger norr om Skagern omkring Letälven. Socknen har odlingsbygd vid älven och sjön och är i övrigt en mossrik bergig skogsbygd.
     Ett tiotal stensättningar samt domarringar från järnåldern är funna.
     Namnet (1641 Sundh) kommer från en gård vid Letälven som fått sitt namn av ett sund där.
     Nysund är Karlstads stifts sydöstligaste församling. Socknen består av dal- och strandbygder vid Letälven och Skagern, i övrigt av glesbebyggd skogsbygd. Nysunds socken bildades på 1630-talet av ett flertal byar utefter Letälven, belägen på ömse sidor om gränsen mellan Värmland och Närke. En liten kyrka, Skogsbo kapell, fanns på den till Riseberga kloster hörande egendomen Sunds ägor redan under medeltiden. Kapellet var sannolikt uppfört som ett andaktsställe för vägfarande på Letstigen mellan Värmland och Närke. Nysunds sockens näringsliv har präglats av åker- och skogsbruk samt järnhanteringen vid Håkanbol och Ölsboda bruk. Socknen har omväxlande räknats till Värmland och Närke. Från 1923 tillhör socknen Örebro län. 
     Kyrkan i trä började byggas 1638 och runt denna uppstod ett sockencentrum, Åtorp. I kyrkans närhet anlades klockaregård, sockenstuga och gästgivaregård. Handlare och hantverkare bosatte sig här och invånarnas antal ökade. Omkring 40 år efter kyrkans anläggning börjar bruksrörelsen i sockens norra del, och med den gör herrgårdskulturen sitt intåg. Håkanbols bruk anlades 1679 och Lidefors bruk 1691. 

Namnet Åtorp, som omnämns redan på 1500-talet, visar att Letälven tidigare benämndes å. Letstigen, som just här korsar älven, nämns först gången 1520 och kallas Littestygh. Flera vadställen fanns över älven bl a just vid Åtorp. Landskapet öster om Åtorp består huvudsakligen av skogsmark, mossar samt områden med flyttblock på den s.k. Fasaskogen. 
     Den jordbruksrelaterade kolonisationen av området inleddes under medeltiden eller åtminstone senast under 1500-talet. I området finns flera belägg på egendomar som ägts av klosterordnarna, exempelvis Sund där Nysunds kyrka i dag är belägen.
     Kolonisationen hade även tidigt skogsfinskt inslag.
Skogen var betesmark och användes för svedjeodlingar, höskörd, virkesuttag, jakt, fiske, tjärbränning, kolning, tillverkning av pottaska etc. Tjärdalar och kolmilor var viktiga för extra inkomster i form av pengar vid sidan av det ordinarie jordbruksarbetet. Kolning och tjärbränning upphörde i stort sett i samband med krigsslutet 1945.

Finnar i socknen   
Det f
anns en Filip finne i Ödetorp år 1642.  
En Pål Tomasson fanns under 1640-talet i Lämås/Lemås
Nils Matsson i Fågelåsen från 1640-talets längder   
Olof Pålsson i Lövnäs och Olof Göransson i Edstorp är antecknade bl a år 1649.  
Nils Filipsson förekom i Slättåsen år 1656. 
Jöns Filipsson i Norr(boda?) år 1656. 
Pål Olofsson i Sirbotorp år 1662 

Det fanns troligen också finnar i Klippetorp, Klippan, Tomasbråten, Medskog,
Mickelsrud, Sävsjön, Edsbacken, Brunstorp
och Gisselnäs

I den gula tabellen till höger finns gårdar med finsk anknytning i socknen. Klicka på gårdsnamnet för mer information om gården!

 

Åter till sockenlistan
Gårdar i Nysund
   
   
Tomasbråten
Medskog  
Gisselnäs